Ankdamm & fint vin!

Häng med i Kentas gäng, det blir alltid stim och fläng, full fart denna måndag och grabbarna är på plats som vanligt. En måndag utan dem vore som en midsommar utan hagel. Vi håller oss utanför huset så länge som vädret tillåter och kvällens två rätter kommer inte att lagas på grillen, vad är det som hänt? Har kolen tagit slut? Vem vet.

För att göra vissa saker klara med en gång, så kommer vi använda oss av anklever denna sittning. Men vi använder oss av Svensk glad anklever som under lag inte får matas på ”klassiskt” vis, så alla kan vara lugna att vi sköter oss i djurhållning. Vi använder oss av hela djuret då vi till huvudrätt kommer att serveras ankbröst. Tycker därför att vi sköter oss korrekt på alla plan, till dessa rätter skall vi såklart även njuta av minst två goda viner från Enjoy Wine.

Brödet rostas för att sen läggas upp bredvid en större skiva glad anklever, och över dessa två ting så sprids en sked eller två av saltad gelé som i grunden är gjort av saffransnektar från Bordeaux. Inte något vidare svårt, så vi tycker alla vid bordet att vi klarade av upplägget mycket bra.
Medans vi tre gjorde första rätten så tog den fjärde sig tiden med att hälla upp kvällens första vin. Och vilket vin till denna rätt. Anklever är fett och smakrikt som få, lägg till en ”brödighet” och en källa av kolhydrater för att avsluta med något sött och friskt. Alla grundsmaker är funna i rätten och vinet kommer garanterat att lyfta upp dem alla på ett gott vis. 

I glaset har vi 2015 Maxim Riesling från producenten Maximin Grünhaus. Vinet är klart och det strålar om vinet. Doften är friskt och det poppar upp frestelser som päronskal, lime, Grape och minerlaitet. Smaken är förföriskt god och strama linjer av citrus som äntrar min tunga. Och klunk nummer två fylls av vällusta för den lilla smak av faten som vinet får bekanta sig med under ett par månader innan flaskan. Och som vi tänkt oss så har vinet det vi önskar för att liva upp ankleverns fetma och få fettot att dansa likt en fitness hunk. Vinets lilla ton från faten levererar otroligt bra med brödets krispighet och när vinet får tag i sältan och sötman från gelén, då finns inga gränser för hur gott det smakar.

”Maximin Grünhaus är en av Mosels verkligt anrika egendomar som kan räkna sin historia ända tillbaks till romartiden. På 600-talet donerade Frankernas Kung Dagobert hela egendomen till klostret Sankt Maximin i Trier. I slutet av 1700-talet så sekulariserades egendomen av Napoleon och i slutet av 1800-talet så tog den nuvarande ägarfamiljen Von Schubert över. Maximin Grünhaus har en 30 hektar stor vingård uppdelad i tre delar. Från de branta skiffersluttningarna producerar Dr. Carl Von Schubert fjäderlätta Rieslingviner med en oefterhärmlig elegans och smakintensitet.”

 Nu till den mer köttiga delen av ankan och då brösten. De härliga fylliga brösten saltas och peppras för att steka från kall panna. Det tar inte lång stund innan fettkappan är knaprig och har fått fin färg. Vi kryddar upp ankan med färsk chili, persilja och vitlök. Öser brösten med försiktighet för att bitarna skall få ta del av allt gott fett som pippin släpper ifrån sig.

Till köttet kommer vi servera en sallad med bränd lök, vit sparris och roman. Vi får tänka på vad som komma skall i glaset och vi vet att det är bättre att dra lite för mycket åt hetta och beska i tillbehören för att vinet inte skall slå över och bli överröstat mot maten.
I kvällens andra glas serveras en strålande och omtalad Rosé från firman Calvet.

”Calvet är utan tvekan en av Frankrikes mest kända vinproducenter. Företaget bildades redan 1889 i byn Tain Hermitage vilken ligger i Rhône-dalen, 5 år senare etablerade de sig i Bordeaux. Företaget har sedan dess fortsatt att växa, hela tiden utan att göra avkall på kvalitén. Hjärtat av vinproduktionen ligger fortfarande i Bordeaux där de äger flera vinslott även om de är verksamma i andra delar av Frankrike. Deras viner uppmärksammas gång på gång av internationell vinpress för sin höga kvalité.”

2015 Calvet Côtes du Rhône Rosé. Ett perfekt år för rosé, med det menar jag att det är ett bra år för att spara några flaskor rosé som alla andra år.
Jag är den som köper och lägger mer än gärna undan roséviner ett år eller två.  Tycker att vinerna ”går ihop” mer och får en bra kropp. Dagsfärska viner kan absolut smaka toppen, men i vissa fall så blir det mer tråkig frukt som har för hög syra och känns obekväm i mitt glas. Blir lite som när undertecknad försöker passa in på Stureplan, blir lätt stelt och genomskinligt. Att jag inte passar in, om jag inte får ett år eller två för att få den rätta looken;)

Denna rosé börjar redan få kropp och det är den vi skall locka fram med rättens alla medel. Vinet är klart och rent. Doften är som att sladda in med ansiktet före i ett stånd med dagsplockade jordgubbar, hallon och smultron. Fin minerlaitet och finess. Syran kommer bli genialiskt till ankans fet. Vinet är skapt av 60% Grenache, 40% Syrah. Kort tid med skalkontakt och jäsningen sker i låg temperatur.

Vinet skriker efter tilltugg och får en gaffel med anka. Vinet strålar upp och får stå till tjänst med frisk frukt till fettet och hettan från chilin. Tror inte mina smaklökar när ankans örtighet får tag i vinets frukt och fram kommer en gentil stil av torkade örter från AlvaretÖland. Salladen kändes nästa överflödig till de två, som totalt kärat ned sig i varandra. Men sparrisen med sin syra puffade på vinet och såg till att ankans smakrikedom inte tog över.
Som vi känner allihop, så är det nu tid för att fira in midsommar och varför inte ta en flaska rosé av dennas stil. Och är man inte sugen på öl och nubbe till sillen, så varför inte prova denna Riesling till de krämiga sillsorterna, och ha några droppar citron, en hårdost till hands så kommer även vinet passa in hela dagen lång. Det bästa är att vinet inte innehåller riktigt lika mycket alkohol som en nubbe. Valen och funderingarna finns för det bästa midsommar.

Ikväll så seglar vännerna hem och det går små gäss på fjärden. Som tur så blev vin nördarna hämtade så de slapp att segla upp på grannes tomt, det kan bli lite tråkigt efteråt. Och med det vill jag säga att ta hand om varandra och skit i den sista nubben och satsa på whiskeycheddar istället.


Kommentarer

Populära inlägg