Usch vad det skvätter...
Det stänker och det skvätter! Det är kladdigt och det finns endast ett bestick
att tillgå. Lexington servetten som är kladdig innan andra rätten är uppäten,
inget salt inte heller någon peppar! Vart är den lilla bestick lådan i oljad
valnöt! Inte en enda Riedel eller Orrefors karaff så långt ögat når, vart har
linneduken tagit vägen? Kan inget få vara som det brukar?
- Aha… det är visst nyårsafton och min kära
Miss E vet att jag skall äta skaldjur, då är det bäst att ta bort allt som går,
för jag är inte den som äter skaldjur med stil!
Nyårsafton! De bästa sällskapet av kategorierna tvåbent och
fyrbent! Bubblorna denna sena afton skulle ta oss med på en sprakande nyårs
supé. Enkelheten är inte oftast de bästa, det är alltid bäst med enkelhet i
Snickerboa! Som utlovat kommer nu mina tankar och upplevelser från vår Nyårsafton.
En kylslagen afton, med rimfrost och några minusgrader. Kan
inte bli bättre prognos för en varm och smakrik hemmakväll.
Att få stå och
öppna upp ostron efter ostron, knäcka krabb och hummer klor. Plocka ur de
nyfiskade pilgrimsmusslorna ur sina skal, samtidigt jag smuttar på ett bättre
glas bubbel är ren lyx.
Vi börjar med de fina krispiga bubblorna från Italien och
producenten Fontanafredda. Vackert med de små eleganta bubblorna som på ett
livligt sätt poppar omkring i mitt Champagneglas från Riedel. Vinet är klart
och med en prydlig elegans. Man får ett enormt sug efter att inhysa en större
klunk omgående, så varför inte inta kvällens första klunk. Mineralitiet
och syran är balanserad, första mötet med min gom är superbt, vinet upplevs som ens egen barndom
när man hängde på byn, pallade sensommarens kalla äpplen, traskade i skogen för
att plocka säsongens första kantareller, hos mormor för att få ta del av den
något för varma franska nougaten, eller var "tvungen" att ta den dagliga turen ut
på fältet med grönskande grödor för att samla ihop något smakrikt till mina
kaniner. Rent ut sagt, ett livligt sprattelvatten som Vanhedern själv hade
sagt det! Adderar man till de sedvanligt hyvlade champinjonerna, de rostade
hasselnötterna och den rivna citrusen så är drycken fulländad. En druvmust som
är skapt för enkelhetens smaker så som mollusker och kräftdjur. Hundred Fifty Six Anniversary Brut
Fontanafredda. 100 % Pinot Nero, 72 månader på sin jästfällning så
är det inte konstigt att dofterna från Stenungs bageriet ligger som en ridå
genom hela gommen.
Pilgrimsmusslan fick sig en snabbis i pannan innan jag
delade på den, la ned den i den ljumna kaviar burken och endast för sältans skulle
fick ett smärre ägg av svart kaviar utgöra denna fösta rätt. De är så spännande
varje gång musslan lockar fram vinet frukt och tack vare sältan i kaviaren så
känns inte bubblet varken för mycket eller för lite, kaviar är lite som en
reglerare och kameleont när det kommer till smaker. Tycker kaviar har allt,
sältan, Umami, ett uns blötdjurs sötma och en elegans som vi inte finner på
andra håll.
Gillar att bryta mellan smakerna och texturerna och väljer
att servera ostronen som rätt nummer två. Små fina franska ostron av modell Ostrea
Edulis. Smakrika och perfekta i köttets konsistens, underbar sälta och det enda
som behövdes för att få de himmelska smakerna är att ta några droppar citron
och en liten sked med hackad schalottenlök, bubblet blev rent ut sagt lyckligt
av dessa mollusker och dess sällskap till smaker. Ostron är fenomenalt till
bättre bubbel, tar fram vinets ryggrad och dess inre, lyfter mineralitet och
nyanser. Tok gott blir min slutplädering.
”Anrika Fontanafredda
är en av giganterna i Piemonte och för många synonymt med ursprunget. Och som i
alla bra historier började det hela med kärlek. Italiens förste kung, Vittorio
Emanuele ll, köpte egendomen till sin älskarinna Rosa som blev grevinnan av
Mirafiore och sedan fick vingården La Rosa uppkallad efter sig. I Serralunga
d’Alba vinifieras alla viner under Fontanafredda etiketter, närmare 7,5
miljoner flaskor per år. 3,5 miljoner av dessa är det söta mousserande
Astivinet och 750 000 är Barolo. Mängden till trots är det idag
experimentlusta, innovation och modernitet som driver Fontanafredda framåt.
Mycket tack vare vinmakaren Danilo Drocco och de nya ägarna Oscar Farinetto
& Luigi Bafiglio. Med Danilo i spetsen görs idag viner med fokus på frukt
och drickvänlighet utan att tappa ursprungstypicitet. Med tanke på just
ursprunget lanseras 2011 en ny vinserie, Mirafiore, med filosofin att ta Barolo
och Langhevinerna tillbaka till sina rötter.”
Presentation nummer tre kommer in på bordet och med sig har
rätten nästa bubbel som är Franskt denna gång. Låt mig presentera en blend
bestående av följande 42 % Meunier, 26 % Vins de réserve élevés en Solera, 17 %
Chardonnay, 9 % Pinot Noir, 6 % Tailles. Buteljerades i maj år 2012. 6g socker/liter. Bubblet är stramt och torrt, rent ut sagt krispigt och saligt
gott. Vilka små snygga bubblor är det första jag tänker på när vinet gör sig
hemmastadd i glaset. Vinet ser lyckligt och spralligt ut, det är med tystnad jag
beskådar vinet. Doften är som en mild vind fylld av blött skinn, nötighet,
rostade äpplen och mandel. Smaken är torr och komplex, en tydlig ton av mogen
citrus och pomelo kött. Låter mig inte vänta på att få ta klunk nr två och
sätter gaffeln i krabbans söta och saftiga kött.
Välmatad krabba fiskad utanför Smögen, gör sig bäst med en
sked kaviar. Säger som proffsen, det är enkelheten jag är ute efter. Köttets
primära sötma möter en kallsup av sälta och Umami som sköljer över min tunga, en
våg kommer in med nästa klunk av mogen champagne, vilken fest.
Den Norska kungskrabban blir presentation nummer fyra. Har
enbart klippt upp skalet och bäddat åt köttet på några förbipasserande
ostronskal, några droppar citron och ett uns av sälta (lyckades tjata till mig
saltskålen). Återigen så är enkelheten med och bestämmer. Champagnen jublar
över att få ta del av smakerna från havets djup, elegant och med fast textur av
köttet gör smakerna lena och många. Citrus dropparna gör champagnen mjäll och
en klassisk brödighet kommer fram, mognadstonerna är fenomenala.
Kungen för kvällen är varken jag, Jeff eller krabban. Utan
den kokta hummern i krondill. Vilket kött med både dofter och minnen från
sensommarens kräftfest. Krondillen lockar fram smaker i champagnen och visst är
det dofter som anis, fänkål och lakritsrot. Jag ler över att få ta ett glas
till av ädla bubblor, att familjen Dehours levererar champagne i bästa klass är
för mig inget konstigt. Dehours et Fils Grande Reserve Brut är
det som jag får skåla in det nya året med!
"Vif et Corpulent"
”I fyra generationer
har familjen Dehours funnits i den lilla byn Cerceuil, Champagne och det är där
på Valle de la Marnes sydsluttning vi återfinner deras vineri. Vingårdarna
vilka de själva äger ligger utspridda kring byarna Mareuil-le-Port, Oeuilly och
Troissy. Sedan 1995 ägs Champagne Dehours åter helt av familjen Dehours och med
Jerome Dehours i spetsen har vingårdsarbetet åter hamnat i fokus, det är där
genom hårt arbete och med respekt för naturen det vi återfinner i flaskorna
skapas. Produktionen är väldigt begränsad och deras Lieu-dit viner är redan
föremål för försäljning efter allokering. Enjoy är övertygade att Dehours är på
god väg att bli en av de riktigt stora “odlarna” i Champagne. Jag Är övertygad
och vet att Dehours är en av de riktigt stora odlarna!”
Att året fick ett sådant toppslut är få förunnat. Hoppas att
Ni alla fick en trevlig afton och att det skålades i godsaker, för Er som
missade att inhandla dessa drycker till nyår så finns det flertalet kvällar i
januarimörkret som behöver livas upp med bubblor och värme, så ned till
monopolet och införskaffa några flaskor av ovanstående. Gott slut och ett
riktigt gott nytt år!
Kvällens viner från www.ejoywine.se
Förkärlek från Jeff (världens bästa Beagle)
Mer kärlek från Miss E
Porslin från www.calleforsberg.com
Kermaik från Karin Erisson. Söder
Kommentarer
Skicka en kommentar